Weström/Eriksson

Jag heter Lena och har nu kommit till det stadiet att jag helt plötsligt nått 55+. Inte för att det gör något, nej jag trivs ypperligt med min ålder, men rätt skall vara rätt. Jag är inte bara kvinna, undersköterska och författare, nej jag är i allra högsta grad en livsnjutare som tycker att om att ta vara på livets alla dagar och jag hoppas innerligt att jag ännu har många kvar att njuta av. Inte för att allt är guld och gröna skogar i mitt liv, men jag har lyckats klura ut en av livets stora gåtor och det är att själv kunna ta kommando över sitt liv. Det är ingen idé att gräma sig över det man inte har eller har, den enda som kan vända på det, är du själv. Sitt inte och vänta på att andra skall göra ditt liv fulländat, nej vakna upp och gör det bästa av din situation. Bli lite självisk och gör det du tycker om. Jag själv älskar att skriva och hoppas på att få skriva många berättelser till, tillsammans med min syster, som också är min allra bästa vän. Glädjen det ger oss är obetalbar och det är inte hela världen om vi inte lyckas komma ut i stora världen med våra alster.
Mitt hem, är ett litet hus, rött med vita gavlar byggt i slutet av 1800-talet. Kanske är det rösterna från förr som bidrar till alla historier som finns i mitt huvud eftersom det en gång i tiden var en telegraf?

Carina Eriksson

Jag har passerat 50 och har upptäckt att livet inte tar slut för det, tvärtom. Född och uppvuxen på Gotland men sedan många år bor jag i Stockholm. Dock känns Gotland fortfarande som att komma hem för mig, har tillbringat många somrar och jular där. Familjen består av man och två vuxna barn.
Jag växte upp med mamma, pappa och tre syskon i det lilla samhället Roma med sockerbruket som den centrala punkten. Jag kan fortfarande känna lukten från bruket som spred sig över samhället under hösten, när betorna anlände. Som vuxen har jag tillbringat min tid i Gothem, denna ljuvliga socken på östra Gotland.
Jag har alltid älskat att läsa, bland annat Jan Fridegård, Anna Jansson och Hemingway hör till mina favoriter.
När jag började skiva böcker med Lena öppnades en helt ny värld. På stapplande osäkra steg in i intriger och förhållanden med personer som vi ibland kan styra men som ofta vill bestämma själva. Men efterhand växer man, vågar mer. Handlingen bestämmer vi tillsammans, sedan skriver Lena och jag fyller på (om det behövs), en perfekt kombination. Så mycket glädje det ger och samtidigt en stor trygghet att vara två. Inspirationen och idéerna som hämtas i vardagen känns idag oändliga samt alla vanliga och udda personer som dyker upp och gör böckerna speciella. Vi kallar våra böcker Ö-böcker, för att de personer som finns med i en bok kan plötsligt dyka upp i en annan, ur en helt annan vinkel eller tid. För på en ö knyts folk ihop på ett eller annat sätt, allt blir nära.